logo

Hektisk period i Svenska fjällrävsprojektet

Juli är en hektisk månad i Svenska fjällrävsprojektet. Då får fjällrävarna sina valpar, och vi ska hinna besöka alla aktiva lyor för ta reda på hur många kullar det blivit i år. Och så ska vi märka valparna så att vi kan bedriva forskning och förbättra arbetet med bevarandet av den skandinaviska fjällrävsstammen.

Allt pekar på att det är ganska bra förutsättningar för fjällrävarna i år, men det är först när vi är i fält som vi får veta hur det verkligen är. Dag för dag kommer vi att veta lite mer för att i slutet av juli förhoppningsvis ha en bra bild av helheten samt en massa nymärkta fjällrävar som vi kan följa de kommande åren.

Jag kommer uppdatera från Fjällrävens Instagram under denna period, vore kul om ni vill hänga med!

rasmus-svenska-fjallravsrojektet

Tre olika typer av shorts

Av Andreas Cederlund 27 Jun, 2014 i "Produkter"

Utifrån användning och preferensen vill man att shortsen ska ha olika funktion. Alla våra shorts är praktiska för ändamålet och slitstarka.

Abisko Shorts, för den aktiva vandraren

Från vänster till höger: Abisko Shorts är tekniska shorts för den aktiva vandraren, en kombination av slitstarka G-1000 och stretch.

Karl Shorts, rena och avskalade

Ren, avskalad design som passar både i friluftslivet och på fritiden i övrigt. Sydda i tålig G-1000 Silent med mjukt borstad yta. Rymlig kartficka med ficklock och bälg på höger ben, 2 handfickor och 2 bakfickor. Läs mer om Karl Shorts.

Shorts No. 5, slitvarg

Sydda i vind- och vattenavvisande G-1000 Eco med återvunnen polyester och ekologisk bomull med extra kraftig G-1000 HeavyDuty på benens insida och nertill på benfickorna. Liksom i alla Numbers-plagg har material och detaljer valts för att minimera påverkan på miljön och för att det ska vara enkelt att byta ut utsatta delar, efter år av användande. Läs mer om Shorts No. 5.

shorts

Abisko, Karl och Shorts No.5

Veckans friluftslänkar

Äventyrsbloggaren Peter Persson har varit på spännande packraft- och fisketur.

På tal om packraft så har packraftexperterna The Deliverance Team testat vår Sarek Trekking Jacket.

Är du intresserad av den klassiska vandringen Pilgrim i Santiago de Compostela, kolla in frilutaren Outdoorsy som vandrar just nu.

Keb Trousers Regular vs. Keb Trousers Long?

Av Anja Skjaerbaek 25 Jun, 2014 i "Frågor och svar"

Vad är egentligen skillnaden mellan Keb Trousers Regular vs. Keb Trousers Long? Och damernas Keb Trousers W Short och Keb Trousers W Regular.

Det hela är väldigt enkelt. Det är endast längden som skiljer.

Dam
Keb Dam Regular “orginal” innersöm:  82 cm
Keb Dam Short innersöm: 77 cm

Herr
Keb Trousers Regular innersöm 92 cm
Keb Herr Long “Original” innersöm: 97 cm

Keb Gaiter Trousers och damvarianten Keb Gaiter Trousers W finns bara i ”original” längd dvs. 97 cm respektive 82 cm.

Keb Trousers

Tips om hur du håller naturen ren

Av Aiko Bode 2 Jun, 2014 i "Miljöarbete"

Ofta när vi är ute i naturen ser vi många spår från människor som vi helst sluppit, dessa är alla ganska lätta att göra något åt. Vi har satta samman en instruktionsvideo om hur man med enkla medel håller vår natur ren.

Test av Abisko Trousers

Av Andreas Cederlund 14 Apr, 2014 i "Produkttester"

Abisko Trousers, våra tekniska vandringsbyxor som kombinerar stretch och G-1000 har testats av den brittiska friluftstidningen Trailblazer Outdoors.

Fjällräven Polar 2014

Fjällräven Polar 2014 har äntligen dragit igång, 20 deltagare från hela världen har nu samlats i Stockholm för vidare transport till Signaldalen norr om polcirkeln i Norge där Fjällräven Polar har sin start.

fjallraven-polar2014

Vårvindar friska i Fjällrävens butiker

Än är det ett tag kvar till varma sommardagar, men våren kan redan anas på många håll och hos våra återförsäljare och i egna butiker har den landat på allvar. Visst är det paradoxalt – i norr kan vi ju fortfarande njuta av vinterns bästa turer på fjället! Samtidigt vill vi att du ska kunna utforska vår kollektion i lugn och ro, och kläderna och utrustningen ska finnas i butiken när värmen drar in och du börjar förbereda sommarens alla äventyr.

Vandra i fjäll och skog eller på en alptopp

Oavsett om du siktar på fjällen, på låglandsvandring eller kanske ett cykel- eller paddeläventyr hittar du spännande nyheter och funktionella favoriter i årets vår/sommarsortiment – friluftsbyxor, jackor, tält, ryggsäckar och mycket annat. Och ska du bege dig till varmare breddgrader eller vandra på hög höjd i till exempel alperna har vi också många intressanta alternativ.

Till sommarens fjälläventyr passar till exempel Keb Gaiter Trousers, en systermodell till prisbelönta Keb-byxan, här med smart damaskfunktion. Andra nyheter är Sarek Trekking Jacket, Abisko Hybrid Jacket och Kiruna Anorak som alla finns i både dam- och herrmodell. Vi kan också tipsa om nya mellanlager som Keb Fleece Jacket och Keb Half Zip, och för ledigt vardagsliv passar tröjorna Övik Sweater W (dam) och Övik Sweater (herr) eller Kiruna Pocket Sweater. Dessutom har vi uppdaterat våra resetillbehör med en hel uppsättning praktiska packväskor, plånböcker och datorfodral i G-1000 Heavy Duty. Kolla in till exempel Gear Bag, Travel Wallet, Tablet Case och smarta Pocket!
Ja, du märker – det finns en hel del vi gärna berättar om.

Säg hej till våra familjer!

sarek-blog-rapadalen

Rapadalen i Sarek

En annan nyhet för i år är att vi har delat in stora delar av vårt sortiment i produktfamiljer. Familjerna har fått sina namn från platser vi tycker om, och innehåller produkter som passar vissa aktiviteter och klimatmässiga förutsättningar. Till exempel är produkterna i Sarek-familjen utformade för långa fjällturer utanför markerade leder i skandinaviskt fjällklimat (till exempel i Sareks berömda nationalpark).

Vår tanke med familjerna är att göra det lättare att hitta produkter som passar en viss typ av friluftsliv eller klimat – som Abisko-familjen som är utformad för lättare vandring och varma förhållanden, både i svenska sommarfjäll och på sydligare breddgrader. Familjerna ska också göra det enklare att hitta likartade produkter, till exempel ett mellanlager som passar till en viss friluftsbyxa du fastnat för.
Så låt oss presentera dem: Familjerna Keb, Sarek, Abisko innehåller produkter för olika typer av vandring, medan Övik, Kiruna och Greenland är produkter som passar både på jobbet för allsidigt friluftsliv.

Välkommen in i butikerna!

Vill du utforska vårens och sommarens nyheter är du välkommen in till våra återförsäljare och till våra flaggskeppsbutiker i New York, Köpenhamn och Amsterdam. Och som vanligt hittar du produkterna i webbutiken på hemsidan.

PS. Om du ännu planerar för en vintertur i år och letar utrustning så kan du fortfarande hitta vår vinterkollektion.

Skabbehandling fjällräv, del 2

Vi har fått vår första fångst. En vit och till synes välmående krabat tittar på oss från fällan. Vi trär en säck över buröppningen, och räven springer in i den. De långa klorna skär genom säckväven när den försöker ta sig ut.

Tomas placerar räven mellan knäna, och den blir genast lugn. Själva medicineringen är lätt avklarad. Det är värre med öronmärkena. Plasten riskerar att bli spröd i kylan, så jag har dem i en innerficka. Det är lite bökigt att komma åt dem innanför alla kläder, men i gengäld spricker de inte sönder. Oftast sköter den ena räven och märkningen ensam, men nu hjälps vi åt.

Tomas har märkt hundratals rävar, och jag har hunnit med några jag med, men det är en annan sak på sommaren. Och det är alltid lite mer kritiskt när man ska märka vuxna. De är helt klart vresigare än valparna, och tänderna är längre, käkarna starkare. Men framför allt är det kylan. Det tar inte lång tid innan känseln börjar försvinna och fingrarna blir lite fumliga. Men ska man hantera en räv går det inte att ha tjocka vantar på.

inspektion

En räv i gott skick låter sig inspekteras.

När märkning och medicinering är avklarad återstår det kritiska momentet. Vi behöver ta ut räven ur säcken och hålla den i nackskinnet för att kunna se omfattningen av skabbangreppen. Som regel vill man inte hålla en vuxen räv på det viset i mer än några sekunder, och är man oförsiktig sitter det vassa garnityret rätt vad det är i handen. Tomas lyfter upp räven, men något är inte som vanligt. Antagligen är det våra pannlampor som gör räven passiv, och den är lugn som en 400 grams valp. Vi inspekterar svans, tassar och haka, där angreppen brukar visa sig först. Men den här har tjock, fin päls överallt. Det ser lovande ut, men skenet kan bedra.

Det tar ganska lång tid innan angreppen visar sig, och den kan mycket väl vara smittad utan att vi kan se det. Nu har den i alla fall fått medicineringen och har goda chanser att klara sig om så skulle vara fallet. När vi är färdiga med inspektionen släpper vi räven, och den far iväg som ett skott över fjället. Vi samlar ihop märkutrustningen och gillrar fällan igen. Jag får på mig vantarna och står och vevar med armarna för att få igång blodcirkulationen. Det är först senare som det slår mig att det var jag som hade det bistra jobbet. Tomas värmde ju händerna i rävens tjocka päls.

En fjällrävslya i snölandskap

En fjällrävslya är inte alltid så lätt att urskilja. Spåren leder upp till foderautomaten.

Nästa fångst är en tråkigare historia. Skabbangreppen är svåra, och svans och tassar ser riktigt risiga ut. Det är bara att hoppas att den klarar sig tills medicineringen börjar få effekt. Den ger hur som helst ett relativt piggt intryck när vi släpper den, och eftersom betet i buren har gått åt får vi anta att den i alla fall är mätt om än mindre belåten.

Vi fångar fler rävar den natten, men till vår glädje uppvisar ingen av de andra några symptom. Vi kommer i säng vid 4, och det är skönt med en rejäl sovmorgon dagen därpå. Vi bestämmer oss för att fånga på lyor i ett annat område, men de följande dagarna börjar problemen att hopa sig. En del av trampplattorna, som utgör själva utlösningsmekanismen i burarna, drevar igen med snö, eller så gör kylan att de blir mindre känsliga.

Vi ser hur rävarna är inne i burarna, utan att dessa slår igen. På en annan lya slår de igen, men där är problemet istället att rävarna har lärt sig hur de ska lura burarna och hindra luckan från att slå igen innan de har smitit ut och tagit betet med sig. Vi fyller på med mer bete, men när de väl har lärt sig är det omöjligt att fånga dem.

fikarast

Det gällde att passa på att fika om solen tittade fram.

Efter två veckor är det dags att åka hem. Förhoppningsvis har vi i räddat livet på några rävar och hjälpt till att hindra smittspridningen. De kommande veckorna ska naturbevakarna på länsstyrelsen fortsätta med medicinering genom maten, och förhoppningsvis lyckas vi hindra att skabben sprider sig och påverkar parningen i vår och valparna i sommar.

Livet som fjällrävsforskare

Samma dag som vintern äntligen kom till södra Sverige satte vi oss i bilen för att åka norrut, till gränstrakten mellan Jämtland och Lappland, där en av Sveriges tre fjällrävspopulationer finns. Biltermometern slår nytt bottenrekord när vi rullar igenom Hoting, –32 grader. Under hela bilresan från Stockholm har jag sneglat på visaren, som sjunkit stadigt. Jag funderar lite på hur det ska gå med fartvinden på skotern. Kyleffekten blir inte att leka med. Men när vi väl lastar av skotern på vändplanen i Storjola är det bara –18. Vi lastar all packning på skotersläden, och jag tar på mig världens största dunjacka, som är varm som synden, och så bär det av upp till stugan vi ska bo i.

Tomas ställer in en av de automatiska kamerorna

Tomas ställer in en av de automatiska kamerorna.

I vårvintras drabbades en delpopulation av vår svenska fjällrävsstam av skabb. Skabb är ett litet kvalster (alltså en släkting till fästingarna) som borrar små gångar i huden. Ett angrepp kan leda till komplikationer, och dödligheten är hög. Eftersom den skandinaviska fjällräven redan är illa ute är varje individ viktig, och länsstyrelsens naturbevakare åkte i våras ut och medicinerade med hjälp av köttbitar behandlade med motmedel. Problemet med mediciner i maten är bara att man inte vet om den första räven på plats är tillräckligt glupsk för att käka upp all maten själv, utan att lämna något till de andra. Med hjälp av kameraövervakning kunde det konstateras att medicineringen i alla fall delvis fungerade, då individer som varit sjuka hade repat sig.

Vår ursprungliga plan med den här resan var att fånga fjällrävar och ta blodprover för att få en bild av hur effektiv behandlingen varit. Men samtidigt som vi började planera för fältarbetet kom det rapporter om att skabben hade kommit tillbaka. Tillsammans med länsveterinären fick vi begära tillstånd från Jordbruksverket och beställa skabbmedel. En stor fördel med att fånga rävar är att vi har möjlighet att medicinera med en injektion. Då är man säker på att individen får rätt dos och att alla rävar vi får tag i får medicin.

Foderautomat

Stormen Ivar stal en foderautomat så naturbevakare Håkan bad oss sätta ut en ny.

Vi bor i en stuga på fjällgården Raukasjö, som ligger nere i fjällbjörkskogen. På så sätt har vi rätt nära till kalfjället, där själva fångsten sker. De första dagarna träffar vi personal från länsstyrelsen och åker runt och sätter upp kameror på de olika lyorna för att med hjälp av bilderna få koll på smittans utbredning. Samtidigt kör vi också upp spår mellan lyorna som vi kan följa när det är mörkt. Det kan vara svårt nog att upptäcka bäckraviner och andra hinder i dagsljus,­ och eftersom rävarna är nattaktiva på vintern vill man veta var det går att åka när sikten är dålig.

Ja, det är ju det där med sikten. Första kvällen vi ska öppna burarna blåser det en del. Termometern visar på –18, och det är ju betydligt mildare än dagen innan, då det var –27, men då var det i alla fall vindstilla. Alla fältkläder jag har åker på, och utanpå det den rejäla dunjackan. När jag står där och tar på lager efter lager slår det mig att det är lite som att ta på sig en rustning. Utan den skulle man inte överleva där ute. Jag kokar nästan ihjäl innan jag väl kommer ut ur stugan och det blir lite mer drägligt. Skotrarna startar lite lättare nu än dagen innan, och vi fräser iväg. I björkskogen är det bra förhållanden, men väl uppe på kalfjället drevar det en hel del. Jag har fullt sjå att hålla jämna steg med min kollega Tomas(tidigare doktorand i Fällrävsprojektet och nu forskare), som är en högst kompetent skoterförare. Ibland anar jag bara ljusskenet från hans skoters strålkastare när han rundat någon kulle eller försvunnit bakom något krön. Jag koncentrerar mig på att följa spåren i allt det vita. Rätt vad det är råkar jag kasta en blick uppåt och slås av den magnifika stjärnhimlen. Det är ju faktiskt strålande stjärnklart, och sikten uppåt är bra mycket bättre än åt sidorna, där snödrevet begränsar sikten till något tiotal meter. Det känns som att jag åker runt i ett rör, där världen tar slut bortom strålkastarljuset men uppåt brer ut sig i oändligheten.

Rasmus hugger upp bete till burarna

Rasmus hugger upp bete till burarna.

Vi gillrar fångstfällorna på tre lyor som ligger nära varandra. På så vis kan vi hålla kontinuerlig uppsikt över dem och samtidigt täcka in ett större område. Med hjälp av reflexer på burarna och en kraftig lampa kan vi på avstånd se om något gått i fällan. Men vi får inget den första dagen. Det verkar inte vara någon fart på rävarna, trots att kylan inte bekommer dem det minsta. Vi ger upp och stänger fällorna för natten. Men väderleksrapporten spår bättre väder imorgon, så vi borde ha goda chanser att få vår första räv i fällan snart.