Jag längtar till april, till norra Lappland och till den där känslan av äventyr som uppstår när man är långt ute i vildmarken och det är riktigt kallt. Känslan av att naturen står liksom stilla och väntar. Och den hisnande kontrasten i att forsa fram med hundspann i allt det stilla, tillsammans med människor från alla möjliga länder.

Precis så var det under Fjällräven Polar. Det var några år sedan sist.

Allt började på 1990-talet. Svenska hundspannsföraren Kenth Fjellborg hade uppfyllt en dröm och deltagit i Iditarod, världens tuffaste hundspannstävling i Alaska. När han mötte Åke Nordin, Fjällrävens grundare, föddes idén till att göra en svensk motsvarighet. Åke såg tävlingen i Alaska och de började fundera ihop. Skulle man inte kunna göra en hundspannstävling i norra Sverige, fast med ”vanligt” folk? För att få fler att upptäcka hur häftig naturen är på vintern, och visa att vem som helst kan uppleva sitt livs stora äventyr – bara man har rätt kunskaper och rätt utrustning.

När de började berätta om sin tävlingsidé blev de helt tagna av responsen. Tusentals personer anmälde sitt intresse för att vara med.

Iskalla stormar, 35 minusgrader och långa utmattande etapper – och storslagna vyer och fantastisk orörd natur. Polar har bjudit på det mesta i vinterväg.

1997 gick startskottet för den första upplagan av Fjällräven Polar. Tävlingen gick tvärs över Nordkalotten, långt norr om Polcirkeln i samiskt land. 350 kilometer mellan Jukkasjärvi i Lappland och Signaldalen på norska sidan gränsen. Tio lag tävlade, två personer i varje lag som försetts med utrustning från Fjällräven, och som coachats av Fjällrävenpersonal för att lära sig allt de behövde veta inför färden.

Det var magiskt, enligt de som var med. Givetvis oerhört krävande emellanåt, men med stunder av stora naturupplevelser och gemenskap. Och så glädjen när alla kommit i mål, när känslorna av ”vi klarade det!” liksom genomsyrade allt. Det var en tävling, jo visst, men en tävling där alla stod på prispallen.

Hundarna är hjärtat i Fjällräven Polar. De är tränade för att springa och alla som sett ett hundspann dra iväg vet att de älskar sin uppgift. Bilden är från 2004.

Efter 1997 genomfördes Fjällräven Polar under ytterligare nio år. Bansträckningen kastades om, så att tävlingen började i Norge. Närmare 200 personer fick genom åren uppleva det stora vinteräventyret med Fjällräven Polar. Samtidigt var tävlingen ett tillfälle för oss på Fjällräven att testa kläder, tält, sovsäckar och annan utrustning under de tuffaste förhållanden. Vi lärde oss mycket. Och vi fick många härliga minnen tillsammans med de nyfikna, glada människorna som deltog.

Tävlingen tog en paus efter tioårsjubileet 2006. Året dessförinnan, 2005, genomförde vi vårt vandringsevenemang Fjällräven Classic för första gången. Vi ville fokusera vår energi på Classic, och efter många lyckade år med Fjällräven Polar tänkte vi att det var det dags att ta ett steg vidare. Och Classic har växt till den vandringsfest vi knappt vågade drömma om, med över 2 000 deltagare från 23 länder.

Men kanske är det så att vi saknade vintern, ändå. För något år sedan föddes nämligen tanken att göra ett vinterevenemang på nytt. Vi bestämde oss för att åter visa vägen till den arktiska tundran, för att fler ska få uppleva denna unika miljö – och upptäcka att kylan inte behöver vara så ogästvänlig som den kanske först verkar.

Därför bjuder vi än en gång in till Fjällräven Polar. Det ska bli så spännande att möta vildmarken med deltagarna. Kanske är du också med i april 2012?

PS: den 15 oktober öppnar anmälningen där du med en bild eller en film får motivera varför just du ska vara med i Fjällräven Polar 2012. Sen blir det omröstning!


En av poängerna med tävlingen är att testa utrustning i sin rätta miljö. Deltagarnas åsikter om prylarna de använder är till stor hjälp i vårt utvecklingsarbete. Bilden är från 2006.